Tag Archives: utbildning

Vad går musikbudgeten till

I förra veckans Kyrkans tidning fanns en stort uppslag om kyrkomusiker och hur de använder sin budget. (Jag har inte hittat artikeln på nätet, men den finns omnämnd på dagen.se.) Enligt en enkätundersökning går ca 40% av pengarna till gager för inhyrda musiker och, inte särskilt förvånande, är den klassiska musiken med stor marginal den mest framförda.

I artikeln säger prästen och musikern Ingmar Johánsson, kyrkoherde i Johannes församling i Stockholm, att församlingsborna vill ha mer pop och rock och att en förklaring till den nuvarande situationen finns på musikhögskolorna vars organistutbildning inte hängt med i utvecklingen. Och jag kan inte annat än hålla med. Om organistutbildningarna har jag skrivit tidigare. Det är en fantastisk skola, tycker jag, men den har sina brister. Det är otroligt spännande och intressant att studera Hindemiths orgelsonater och lära sig om Messiaens olika modus, men man kanske skulle ha en ordentlig kurs i gospelpiano och lära sig grunderna i gitarr och bas.

IMG_0157En viktig punkt som flera kyrkomusiker betonade i enkäten var att de inhyrda musikerna var till för att lyfta och stödja församlingarnas befintliga musikverksamhet. Det är en enorm möjlighet för körsångarna att få sjunga med proffs, och det kommer också församlingsborna till godo. Det är inte bara så att vi hyr in musiker för vår egen skull.

Jag tyckte det var intressant läsning och en viktig frågeställare, men vissa saker tycker jag inte kom fram i artikeln. Gör man ett klassiskt verk som t.ex. Mozarts Requiem så behövs kanske tjugo eller fler musiker och sångare hyras in medan ett ordinärt popband är betydligt färre.

Enligt en kolumnist i Kyrkans tidning vill som sagt folk ha mer pop, och visst det tror jag säkert, men jag känner inte igen mig i hennes beskrivning av nuvarande konsertverksamhet. Kyrkorna fylls på många ställen som aldrig förr när man får höra Händels Messias, Bachs passioner eller oratorier eller körernas julkonserter.

Med detta sagt tycker jag ändå att det finns skäl att ta undersökningen på allvar. Jag tror inte mitt skrå har råd att ses som alltför bakåtsträvande.

Annonser

3 kommentarer

Filed under församling, Kör, konsert, kyrkomusik

Skall nya röster sjunga

Under mina år på musikhögskolan i Stockholm fick jag förstås en gedigen kyrkomusikalisk utbildning. Man fick på många sätt en mycket god grund att stå på, men det som förvånade var att det var så tydligt, dels i själva utbildningsplanen – dels hos lärarna, vad som var fint och viktigt och vad som inte var lika fint och viktigt. Och hur det såg ut i utbildningen och hur snacket gick hos lärarna avspeglades förstås hos eleverna. Som exempel har jag i mitt examensbevis 22 poäng i kördirigering, vuxenkör och 5 i barnkör. Bland studenterna var det en stor del som sa att de absolut inte ville jobba med barn, både bland kyrkomusikerstudenter och kördirigeringsstudenter, men självklart kommer i stort sett alla att stöta på barnkörsgrupper i sina tjänster och det krävs att man ökar statusen i detta.

Jag har hört (vet inte om det stämmer till 100%) att i Ryssland får de bäst utbildade professorerna ta hand om de yngsta barnen i musikundervisningen för att bygga en god grund. I de flesta av Svenska kyrkans församlingar ser man att organisterna har hand om vuxenkörerna och kantorerna om barnkörerna. Med detta vill jag absolut inte säga att kantorer är sämre barnkörledare än organisterna, ofta är det snarare tvärtom. Däremot är det synd att det inte i den längre organistutbildningen satsas mer på att utbilda kompetenta, duktiga och brinnande barnkörledare.

Jag har en kusin som bor i Lund och han hade sin dotter i en av domkyrkans barnkörer. För några år sedan la dock domkyrkan ner hela sin barnkörsverksamhet för barn under 12 år. Och detta är alldeles sant! De har förvisso kvar sin gosskör, men de har inte pengar att anställa en ledare för den. Hur tror man då att man ska kunna få en grund till sina andra körer?

Det svenska körundret  som vi så länge varit stolta över, med Eric Ericson som självklar förgrundsgestalt, är snart, om inte redan, ett minne blott (läs bara detta från SvD).

I vår församling har vi just anställt en ny, vansinnigt begåvad barnkörledare och jag lämnar ifrån mig en av mina barnkörsgrupper för att få plats med konfirmandarbetet i min tjänst. Trots att jag alltid har talat mig varmt för arbetet med barn och sång så lämnar jag nu de yngsta barnen. Jag är trots allt en produkt av den utbildning jag fått och den verklighet jag lever i. Jag har mer än fyra gånger mer utbildning i vuxenkör än barnkör och i min arbetsordning har jag mycket mer tid till kammarkören än till barnkörerna. Att leda barnkör är ett oerhört ansvarsfullt och krävande jobb, men det har inte den statusen, än.

5 kommentarer

Filed under Barnkör, kyrkomusik

Dålig sång på Råsunda

Innan jag började mina studier på organistutbildningen gick jag ett år på musiklärarlinjen. Under en av våra första träffar i klassen talade vår lärare om vikten av musikämnet och vad vi som lärare ville uppnå. Som ett exempel tog han sången på fotbollsarenorna. -Visst skulle det vara häftigt, sa han, om klackarna skulle dra igång en rejäl fuga med kontrasubjekt och allt. Nu är det kanske inte det som är målet med musikutbildningen i grundskolan, men ändå. Jag tror att man kan utläsa skillnad i musikämnets storlek och status mellan olika tider och länder på ståplats på arenorna. Det är till exempel stor skillnad mellan sången i klackarna i England och Sverige, britterna ligger klart före, både vad gäller tonalitet och repertoar, de sjunger bättre och har en större skatt av melodier att välja mellan. Detta tyder på en bättre musikutbildning där. Även holländare, tyskar och italienare har bättre sång på sina läktare. Ser man svenska matchbilder från från förr märker man en skillnad där med. Det är nog ingen dålig gissning att det finns ett samband mellan detta och musikämnets nedvärdering i skolan.

Igår var jag med en god vän på Råsunda och såg Sverige-Serbien. Det var en avslagen tillställning såväl på läktare som på plan. Förhoppningsvis var det så att fansen sparar kraft, energi och pengar till stundande EM-matcher i Kiev. Läktarsången existerade knappt och Du gamla, du fria gick, gissningsvis, i B-dur, så jag visste inte i vilken oktav jag skulle sjunga. Någon med lite mer koll på musik än genomsnittssvensken skulle knappast välja en sådan tonart till en allsång.

För några dagar sedan hörde jag på radions P2 en trailer inför ett kommande program med Eric Schüldt som skulle handla om just läktarsång och vad de har för repertoar på läktarna. Nu hittade jag inget om det på Sveriges Radios hemsida, men håll ögon och öron öppna.

Det finns kanske inget egenvärde i en, musikaliskt, bättre läktarsång, och måste jag välja mellan svenskt EM-guld eller en sjungen fuga från Svenska fans är valet lätt.

Lämna en kommentar

Filed under fotboll

Kristine ungdomskör

Under min tonårstid sjöng jag i Kristine ungdomskör, naturligt förkortad till K.U.K. Eftersom jag varit med i församlingens körer hela vägen från lågstadie till gymnasium blev jag på studentexamen förärad med ett tjusigt tygmärke med K.U.K broderat i versaler. Frågan många ställer sig som ser detta tygmärke är:

-Hur tänkte de? Är de helt enkelt så fromma i kyrkan så att de inte tänkte på att förkortningen skulle kunna leda tankarna till något annat än Jesus bleibet meine Freude? Min körledare i K.U.K var helt klart medveten om detta, men tyckte mest det var roligt och han sydde fast märket på en keps som bars på alla körresor.

Tiden i K.U.K var mycket viktig för mig på flera plan, därför hoppas jag kunna starta en ungdomskör i min församling. Kanske ska den heta Enskede kyrkas internationella vokalensemble och kör, E.K.I.V.O.K.

1 kommentar

Filed under Kör, kyrkomusik

Samverkan

För några dagar sedan la en av landets mer renommerade organister upp en bild på sin Facebook-sida. Bilden föreställde psalmen Du vet väl om att du är värdefull och det dröjde inte länge förrän det började droppa in svar, många från andra kollegor.

-Var finns ogilla-knappen?

-Du vet väl om att du är värdelös!

-Urrk….

-När prästen ber mig sänka den en ton så säger jag att jag kan höja den en ters så den försvinner från önskelistorna….

Och på detta tema fortsatte det. Jag kände en instinktiv vilja att vara au contraire och skriva att jag tycker att det är en fantastisk sång. Vilket jag tycker! Men det blev inte av, jag är väl för feg. Det är en bra text och en fin melodi, plus att det är en psalm som väldigt många uppskattar och känner till, och det är något att vara glada och stolta över tycker jag.

I ett tidigare inlägg varnade jag för snobbism i kyrkomusikerkåren, givetvis måste vi kunna säga vad vi tycker, men det blir lätt en jargong som inte för något gott med sig. Framför allt finns det, något som det här facebook-inlägget visade på, en inbyggd, ärftlig föreställning om att präster och musiker inte förstår varandras arbete. Något som lätt blir till en sanning. På båda sidorna pratar man lätt om de andra, de som inte går att arbeta med, de gör bara sitt och tänker bara på sitt. Redan på musikhögskolan fick man lära sig att man skulle akta sig för prästerna, de förstod sig inte på musik och uppskattade inte vårt arbete. Nu generaliserar och överdriver jag lite, men det var vad som sades, om än mellan raderna. Under mina år som organist har jag inte haft några problem med samarbetet med prästerna. Det är klart att jag arbetar bättre med vissa och sämre med andra, men jag tror också att det hjälper om man har en positiv attityd till början och inte är inkörd att det ska vara problem. Och, tror jag, att det är lättare att finna sin plats om man ser musiken som ett medel och inte ett mål.

Under mina år som student i Uppsala träffade jag på flera prästkandidater, vi bar på en gemensam önskan för våra olika utbildningar, nämligen samarbete. De, prästerna, gjorde på sitt håll sina ”torrhögmässor” där de gjorde allt sitt, men hoppade över all musik och vi på musikhögskolan gjorde precis tvärtom, all musik, men inget annat. Varför inte ha några gemensamma utbildningstimmar då vi lär oss att gudstjänsten är något vi skapar tillsammans? Det skulle vi alla vinna på.

7 kommentarer

Filed under församling, kyrkomusik