Tag Archives: kyrka

Kyrkans roll i musiken och musikens roll i kyrkan

Detta var rubriken på ett panelsamtal med Andres Lokko och Björn Wiman jag medverkade i som en del av 100-årsfirandet av Enskede kyrka i söndags. Innan var jag galet nervös då detta är två journalister jag läst och sett upp till under flera år, men som Andres skrev i ett uppmuntrade mejl någon vecka innan;

äh, var inte nervös – jag är övertygad om att iaf kombon wiman och jag är ganska så självgående. någon pinsam tystnad lär knappast uppstå

Och detta var absolut sant. Det blev ett gott och roligt samtal från Schütz till My morning jacket via Mozart och Prince – och inte minst, gaydisco. Jag vet inte om vi kom fram till något eller fick några konkreta svar, men det var nog inte heller meningen. Slutklämmen blev dock det Sven-David Sandström sa i samband med den stora beställning han fick på musik för hela kyrkoåret, nämligen att ”Musiken kan rädda kyrkan”.

David Åberg

David Åberg

Vi var också inne på den paradox som finns i att det finns något bra och fint med den känsla av vördnad och andakt man får av själva kyrkorummet som bl.a. är det som rock- och popakter söker när de gör konserter i kyrkor, medan man samtidigt vill att det ska vara ”lätt” att ta sig till kyrkan, att det ska vara låga trösklar. Jag tror att detta tangerar den fråga biskop Eva ställde oss inför sitt besök hos oss i höstas

Hur kan vi tala tydligt om Kristus och samtidigt ha alla dörrar öppna?

Andres Lokko

Andres Lokko

Björn Wiman

Björn Wiman

En fråga som jag hade och som jag inte tycker att jag fick något tydligt svar på var den om kyrkan som kulturbärare. Svenska kyrkan är förstås en otroligt viktig kulturbärare både vad gäller konstskatter i form av tavlor, statyer, kyrkobyggnader och musik. Jag tycker själv personligen att det är oerhört viktigt att kyrkan förvaltar det arv som finns efter generationer av troende, men är det Svenska kyrkans roll som en idéburen organisation att förvalta detta, egentligen? De konstskatter, både musikaliska och bildliga som finns är snarare hela Sveriges än bara kyrkans, när man ser på den statusen som kyrkan hade i gångna tider. Och vad händer om Svenska kyrkan kommer på att det bästa sättet att tala om Kristus i Sverige idag är att inte bevara den bildkonst och musik som är en gemensam kulturskatt för hela Sverige. Kyrkan kan inte vara ett museum eller en hembygdsförening.

Det bjöds också på levande musik och jag hade en stark förhoppning om att få göra både Schütz och Prince på samma kväll. Schütz var med, så också Sven-Erik Bäck, Lisa Nilsson och, förstås, Tomas Andersson Wij. Men Prince får vänta ett tag till.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Kör, kyrkomusik

Fem gånger mer kärlek eller kyrkan som moraltant

Under hösten gick jag och min hustru en kurs i föräldraskap (vi kände att det var dags nu när yngste sonen fyllt tre) och där talades det ideligen om att för varje tillrättavisning eller åthutning måste du ge fem gånger mer kärlek; det kan vara enkla saker, som kramar, rufs i håret eller ett leende, det behöver alltså inte vara presenter eller så. Om detta kan man läsa i Martin Forsters bok som heter just Fem gånger mer kärlek.

I kyrkan talar vi gärna och ofta om att man är villkorslöst älskad för den man är, att alla är välkomna hur vi än ser ut och är och så vidare. Gott så. Kyrkan har ju tyvärr en historia där detta med Kristus oändliga kärlek till mänskligheten inte varit tillräckligt tydlig.

Jag älskar givetvis mina tre barn, men det hindrar ju inte att jag förmanar dom, eller skäller när de gör sådant de inte får eller bör, men då gäller det att jag fyller på min förtroendepott, d.v.s. ger fem gånger mer kärlek. Kanske har kyrkan nu fyllt sin förtroendepott så att vi kan börja förmana och eventuellt även tala om moral, utan att glömma bort kärleken och förlåtelsen.

Det påpekas ofta att Jesus umgicks med horor och tullindrivare, vilket är sant. Han umgicks med dem och älskade dom, men det man ofta glömmer bort är att han också uppmanar dom att sluta synda.

Min önskan är givetvis inte att det börjar talas sexualmoral från predikstolen, men att erkänna att det finns saker som bör förändras, och det ska i så fall talas om. (Kanske snarast i bikt eller annat personligt samtal än från predikstolen.) När vi idag diskuterade pedagogisk grundsyn på jobbet var vi överrens om att vi ville utmana och kanske även vara obekväma. Jag börjar bli trött på kärleksmums och är sugen på en rejäl rågbulle.

1 kommentar

Filed under predikan, skolkyrka

Musik i advent

458px-FaluKristine_perspEnligt Lars-Åke Lundberg är advent mörker och kyla, november stämmer beskrivningen in på tycker jag, inte minst detta år då soltimmarna varit bedrövligt få. Själv är jag barnsligt förtjust över adventstiden och december och i helgen började den på bästa sätt i en proppfull Falu Kristine kyrka med dånande orglar, brass och körer. Härligt också att för en gångs skull få gå upp till det magnifika högaltaret vid vilket jag och hustrun vigdes för nästan 10 år sedan. Det kändes märkligt att vara ledig och visst kliade det i fingrarna en del, men det gick bra ändå.

Nåväl, i år fick jag i uppgift att sammanställa en Spotify-lista med adventsmusik (ingen julmusik!) som Svenska kyrkan skulle lägga upp på sin FaceBook-sida. En inte helt lätt uppgift, men kul. Man kan väl säga att listan kanske inte är en genomskärning av min musiksmak, det finns saker där som jag tycker kanske ska vara med på en dylik lista men som för den sakens skull inte går varm på min egen skivtallrik (läs Cyndee Peeters och Tommy Körberg). Tanken är väl att det ska finnas något för alla. Mycket nöje!

2 kommentarer

Filed under gudstjänst, kyrkomusik, musiktips, Psalm

Rätt eller fel kunskapsmiljö

Det har alltid bott en slumrande soul/funk-diva i mig som dock alltför sällan får blomma ut. I all tysthet har jag nu knåpat ihop en mässa vars musikaliska hemvist jag har svårt att placera, men under dödshot så skulle jag nog säga att det rör sig åt soul eller funk-hållet, förhoppningsvis.

I förrgår hade jag så några begåvade musikervänner här i kyrkan som testade på musiken inför kvällens skärtorsdagsmässa och söndagen den 27 april då den ska göras. Och banne mig, blev jag ändå inte lite stolt. Jag tycker nog faktiskt att det blev rätt bra. Men frågan är vad jag ska göra på mässorna. Dirigera ett band? Knappast. Visst kan jag spela både bas, trummor och piano, men inte riktigt på den nivån och jag har väl inte så mycket att säga heller. Men det blir bra i alla fall tycker jag. Jag kände mig nästan som när jag pratar med elektriker eller bilmekaniker. Fast bara nästan.

berglin

I helgen fick jag möjlighet att dirigera Dalarnas Orkesterförening på en konsert i Kristinehallen hemma i Falun. Jag gjorde en liten svit med musik från Harry Potter-filmerna. Det är klart att jag var nervös, men det var väldigt skönt när jag kom upp på podiet och faktistkt kände att jag behärskar det här. Det är inte så ofta man får möjlighet att jobba med orkester, men nu har jag kanske fått den förmånen tillräckligt många gånger för att jag ska känna mig trygg i rollen. Redan igår fick jag en skiva från konserten och det lät riktigt bra. Här kan man läsa en recension.

dof

Nu ska jag se till att öva på helgens psalmer. Det blir fullt ös. Ett tips, 470 sjunger man alltför sällan!

Rymden fylls av fågelsång.
Stadens parker lövas.
Jesus uppstått. Varför skall
då min själ bedrövas?

Skärtorsdag (med ungdomar): 139, 398, 738
Långfredag (med Kammarkören): 140, 142, 456, 144. Kören sjunger Se vi gå upp till Jerusalem av Bäck, Crucifixus av Lotti, Allegris Miserere och Ad Dominum av Otto Olsson.
Påskdagen (med Vokalensemblen och gosskören): 146,678, 470, 936, 17. Det blir musik av Höybye och Agnestig för gosskören. Vokalensemblen sjunger Sven-David Sandström och en folklig koral i arr. av Bengt Granstam. Tillsammans sjunger vi en bit av vår kyrkoherde samt 678:an med församlingen.

1 kommentar

Filed under församling, gudstjänst, konsert, kyrkomusik

Enighet

Det dröjde inte många minuter efter att Ulf Ekman annonserat att han konverterat förrän sociala medier fylldes med kommenterar som att detta är Guds sätt att pröva den katolska kyrkan och när Antje Jackelén valdes till ny ärkebiskop menade Marcus Birro i en krönika att Svenska Kyrkan fått en första icketroende biskop. Flera tidningar har skrivit om ”näthat” mot biskop Antje och det förhöjda tonläget i den kyrkliga debatten har kommenterats i bl.a. Kyrkans Tidning. Här har även Seglora Smedja och Dag Sandahls blogg fått kritik.

Denna inomkyrkliga debatt och kritik bör, tycker jag,  föras inom kyrkan. Den svenska kristenheten är redan sårad och har inte råd med mer dålig publicitet, för det är det vad detta ger. Man har all rätt i världen att kritisera Ulf Ekman, Marcus Birro och Antje Jackelén, och det kan finnas skäl till det, men jag manar till viss besinning.

Själv blev jag oerhört besviken på Marcus Birro och hans uttalanden om ärkebiskopsvalet, det fanns frågor att ställa efter hearingen, men att uttala sig på det sättet som han gjorde menar jag inte gagnade någon. Jag håller verkligen inte med Marcus Birro om allt, men har tyckt att han varit en frisk fläkt som ofta pläderat för kristen enhet.

I veckan var jag på ett möte som stiftet ordnade om konfirmandarbete och där var det en kvinna från Fryshuskyrkan som talade om ekumenik bl.a. och hon menade att det var viktigt, men att man måste tänka sig för innan man bestämmer vilka man ska arbeta med (hon sa förvisso detta med sorg i rösten) och jag minns en gång när jag en gång spelade på söndagen för Enheten i Kristus där predikanten menade att visst var det viktigt med enhet, men man kan inte söka enhet med vem som helst.

Nä, vi behöver lite Peps…

1 kommentar

Filed under musiktips, politik

Instagram

Morgonmässa i Årsta kyrka

Morgonmässa i Årsta kyrka

Svenska kyrkan har ett officiellt Instagram-konto som löper som en stafettpinne mellan olika medarbetare från hela landet som har ansvar för kontot i en vecka. Ena veckan en informatör från Linköping, andra veckan en pedagog från Haparand, sen en vaktmästare från Bjuv. Den här veckan har turen kommit till mig, och jag får möjlighet att dela med mig av min vardag som organist i en av Svenska kyrkans församlingar. De ville antagligen gärna ha en musiker till första advent med allt som händer då. Här är några av bilderna jag hittills publicerat.

insta1

En #selfie som presentation

Psalmcirkel. Kaffe, gemenskap och psalmsång

Psalmcirkel. Kaffe, gemenskap och psalmsång

Min vackra arbetsplats

Min vackra arbetsplats

Följ gärna med på Instagram, kontot heter @svenskakyrkan 

 

1 kommentar

Filed under Uncategorized

Att recensera

Under de senaste veckorna har jag brottats med en skiva med några värdsliga kantater av Johann Sebastian Bach framförda av Bach Collegium Japan under ledning av Masaaki Suzuki då jag blivit ombedd att recensera den för nättidskriften Evangelium. Det är knepigt det där med att beskriva musik, man vet vad man tycker och vad man hör, men hur beskriver man det? Det blir lätt ett blomsterspråk inte olikt det man läser i vinspalterna. Sångerskan har en fyllig klang med stor rymd och orkestern spelar med en härlig krispighet. Det kan var självklart för mig vad det betyder men kanske inte för någon annan. På samma sätt kan jag känna mig när jag står framför kammarkören och försöker förklara hur jag vill att de ska låta. Först kan de se ut som frågetecken hela bunten, men oftast får de till det, stackarna.

Jag har faktiskt skrivit en tidigare recension för Evangelium. Den gången om Benjamin Britten. Den kan ni läsa här.

För övrigt har denna blogg nu kommit med i bloggportalen Dagens kyrka, det är ett celebert sällskap man hamnat i. Följ dem på Twitter vetja.

Lämna en kommentar

Filed under Enskede kammarkör, Kör, kyrkomusik, musiktips