Tag Archives: kör

Ett Juloratorium för alla

Än får man spela den underbara F-dur musiken i julserien i handboken, men granen är ute och de flesta adventstakarna undanplockade för den här gången och redan är vårterminen igång. Den jobbrelaterade julen var utmärkt med ett strålande luciafirande, absolut fullproppad kyrka på krubbgudstjänsten och stämningsfull julotta, men höjdpunkten var ändå Bachs Juloratorium som jag fick göra i både Enskede och Årsta. En dröm som gick i uppfyllelse.

juloratoriet

Från föreställningen i Årsta.

Tänk dig att du sitter i bänken i Thomaskyrkan i Leipzig julen 1733 och hör Johann Sebastian Bachs Weinachtsoratorium, du är uppväxt i trakten och är fullt förtrogen med språket och har därför inga problem att hänga med i vad som händer, dessutom är du marinerad i den lutherska tankevärlden och har alltså inga problem med att relatera till texterna av Picander och att berättaren sjunger och musiken överlag är dig heller inte främmande. Det är en enorm skillnad om man jämför med dagens konsertbesökare som lever i en helt annan värld. Min önskan var att utjämna dessa skillnader, göra verket mer lättillgängligt samt skapa en version för barn, dock utan att göra alltför mycket våld på Bachs musik.

Det första jag gjorde var att ta bort alla sjungna recitativ för att ersätta dessa med julevangeliet läst på svenska. När Årsta kyrka invigdes 2011 gjorde jag Förklädd gud med Pia Johansson som recitatör och jag har alltid velat jobba med henne igen och hon var villig att vara med även denna gång vilket var en enorm lycka. Hon var superb! Min önskan var att fokusera tydligt på själva kärnan i verket, alltså berättelsen om Jesus födelse, jag tog bort nästan alla arior och även en del koraler, men använde musik från alla sex kantaterna. Jag hade förvisso strukit en hel del, men den musik som var med var inte på något sätt förenklad eller förvanskad. Den fick tala för sig. Vi sjöng dessutom på tyska, det var bara bibeltexterna som var på svenska. Allt efter Luthers önskemål.

På lördagen var det en version för barn i Enskede kyrka om cirka 45 minuter där Pia läste en mer utbroderad version av julevangeliet, till viss del hämtad från Bibel för barn. På söndagen var det en mer vuxen version med ordinarie bibeltext och mer musik, den konserten blev dryga timmen. Allt blev oerhört lyckat, Pia läste som sagt strålande, Drottningholms barockensemble var i toppform och min kära Enskede vokalensemble sjöng stålande. Men bäst var kanske barnen under lördagen! De satt som förtrollade och sög in varenda ord av de Pia sa och var som förtrollade av Bachs musik.

Annonser

3 kommentarer

Filed under Kör, konsert, kyrkomusik, Uncategorized

Ultimata julspellistan

Det började med adventsmusiken och nu har jag även gjort en spellista för jul för Svenska kyrkans räkning.

This is the beginning of a beutiful friendship.

Man kan tycka att det borde vara lättare att göra något för jul med all denna julmusik, men det är snarare svårare. Därför bestämde jag mig för ett tydligt begränsat tema. Alla 26 psalmer under temat ”Jul” i psalmboken i en lista, en version av varje psalm i olika stilar för att visa på bredden som finns. Det blev klassisk kör, gospel, pop, barock och soul i en salig blandning. Här har jag skrivit om alla låtar och här nedan finns själva listan.

1 kommentar

Filed under kyrkomusik, Psalm

Välkommen med hälsning om julefrid

Egentligen trodde jag nog att jag inte skulle skriva om det här igen. Vill liksom inte framstå som tjatig, tjurig och enkelspårig, men nu kan jag faktiskt inte låta bli.

Lucia har varit här och bjudit oss på kaffe och burit bud om julen, flera gånger om dessutom. Det har varit lussande på dagis, skola, med körer, på äldreboenden, i tv och i gudstjänst. Så för en som är insyltad är det rätt skönt att det är över för i år. Lucia ska förutom kaffet också komma med hälsning om julefrid, som det står i visan, men där känner jag att hon inte riktigt håller vad hon lovar.

36686Dagarna innan den trettonde december har jag och min musikerkollega suttit i vårt arbetsrum på övervåningen i Enskede kyrka och lyssnat till skolklasser som övat inför sina luciatåg. Oftast har det varit såväl en fysisk som psykisk pina. Det är inte repertoarvalet som har varit dåligt, inte heller är det så att barnen absolut inte kan sjunga utan det är som oftast tonarterna som är problemet. Alla känner nog till att barn är mycket mindre än vuxna, men det verkar vara svårt att förstå att då även stämbanden är mindre. Korta stämband kan inte ta lika låga toner som långa, precis som att en piccolaflöjt har ljusare ton än en normalstor. Det är dessvärre snarare regel än undantag att barn i skolor och inte minst förskolor får sjunga i lägen som passar otränade pedagogröster. Dessutom händer det allt som oftast att barnen inte ens får en startton, de ska bara börja sjunga. Hur sjutton ska det kunna bli unison sång då!? Egentligen kan väl alla barn sjunga, men då måste man ge dem möjlighet att faktiskt göra det. De senaste veckorna har det i mitt FaceBook-flöde delats en utmärkt artikel från SvD i ämnet som kom redan i februari och som jag hänvisat till tidigare.

Är det inte tonarterna som är emot barnen så är det föräldrarna. I barnkörerna i vår församling har vi som regel att föräldrarna inte är med på repetitionerna eftersom att det blir lättare för barnen att koncentrera sig på det de ska göra då, nämligen sjunga. Det händer så lätt annars att man gärna vinkar till mamma eller pappa lite då och då, eller får ett styng av längtan efter föräldrarna om man ser dem. När jag var på Luciatåg med dottern och hennes kör för några dagar sedan stod det smärtsamt klart för mig att man kanske borde porta en del föräldrar inte bara från övningar utan även från uppsjungningar. Det var en uppsjö av föräldrar som om de inte stod upp i bänkarna och filmade eller tog kort vinkade till sina barn för att fånga deras uppmärksamhet. Jag blev faktiskt omåttligt upprörd. Jag kan förstå att körbarnen vill vinka till sina föräldrar ibland och att syskon vill stå upp i bänkarna för att se ordentligt. Men detta var inte klokt! Vuxna människor som skymmer för de som sitter bakom och som stör sina egna barn i deras koncentration när de ska framträda inför en stor publik! Som tur var hade vi vårt eget luciatåg dagen efter och uppmanade alla att inte filma eller fotografera under pågående gudstjänst.

Jag ber om ursäkt för mitt bittraste blogginlägg hittills. För att spä på den dåliga stämningen avslutar jag med världsrekordet i dålig barnsång. Lyssna på detta: Hur kan man ge barn en sådan tonart och hur kan man med gott samvete ge barn ett sådant fruktansvärt patetiskt ackompangemang. Det hade aldrig fått ske till vuxna. Vi har den här skivan hemma och egentligen vill jag bara slänga den i golvet och hoppa på den, men då fastnar väl skiten under fötterna istället.

5 kommentarer

Filed under Barnkör, Kör

the Bucket List

To kick the bucket är en engelsk eufemism för ”att dö”, man kan jämföra med svenska motsvarigheter som ”gå runt hörnet” eller ”ta ner skylten” och en bucket list är helt en enkelt en lista över saker man vill eller bör göra innan man tar på sig träfracken.

Just nu känns det som att jag prickar av saker på min musikaliska bucket list i god takt, för en knapp månad sedan gjorde jag Mozarts Requiem med kammarkören, orkester och solister och snart är det dags för Bachs Juloratorium med vokalensemblen och Drottningholms barockensemble. Båda två är riktiga drömprojekt.

När man i Falun firade minnet av Mozarts tvåhundrade dödsdag i december 1991 var jag elva år och fick möjligheten att vara med och sjunga altstämman i rekviet. Jag minns hur jag satt på golvet framför stereon hemma i vardagsrummet med noterna i knät och lyssnade på en inspelning med Riccardo Muti och Radiokören och Eric Ericsons kammarkör. mozart2Och varje dag hörde vi Ingemar von Heijne i Mozartalmanackan på P2. När jag bestämt att jag skulle göra Mozarts Requiem skapade jag ett dokument i datorn där jag skrev in min önskeensemble, vilka jag helst ville jobba med, både vad jag gäller orkester och solister. Jag skrev först en bock när de fått en förfrågan och sedan en till om eller när de tackat ja, och banne mig blev det inte så lyckligt att jag fick som jag ville. Och det blev en fantastisk konsert! När jag vände mig om för att möta publiken in vi skulle börja såg jag hur de längst bak i kyrkan bar in soffor från cafédelen för att folk skulle få sitta. Det var omkring 300 personer på plats. Och alla spelade och sjöng strålande.

Även Bachs Juloratorium fick jag uppleva som ung korist. 29/12 1989 står det på mitt slitna klaverutdrag, då skulle jag snart fylla 10 år och jag sjöng det 10 år på raden i först altstämman, sedan tenor och slutligen som bas. Så det är förstås med viss bävan, men stor glädje som jag nu tar mig an detta drömprojekt. Men det kommer inte att bli ett vanligt Juloratorium i Enskede-Årsta församling. Jag har strukit alla recitativ och i princip alla arior och även flera koraler och körer och tagit fasta på grundberättelsen om Jesus födelse och tagit hit skådespelaren Pia Johansson som kommer att läsa julevangeliet på svenska. Jag är övertygad om att detta kommer bli en utmärkt version som lyfter fram dramat. Men frukta inte, ni kommer få höra både Jauchzet, frohlocket! och Herrscher des Himmels och mycket annat.

Och som om inte detta vore nog så fyller Enskede kyrka 100 år 2015 och till själva födelsedagen i november planeras en konsert med kammarkören, orkester och solister med Faurés Requiem samt ett uruppförande av min gode vän tonsättaren Kjell Perder. Det finns så mycket att vara tacksam för!

3 kommentarer

Filed under Enskede kammarkör, Kör, konsert, kyrkomusik

Musik i advent

458px-FaluKristine_perspEnligt Lars-Åke Lundberg är advent mörker och kyla, november stämmer beskrivningen in på tycker jag, inte minst detta år då soltimmarna varit bedrövligt få. Själv är jag barnsligt förtjust över adventstiden och december och i helgen började den på bästa sätt i en proppfull Falu Kristine kyrka med dånande orglar, brass och körer. Härligt också att för en gångs skull få gå upp till det magnifika högaltaret vid vilket jag och hustrun vigdes för nästan 10 år sedan. Det kändes märkligt att vara ledig och visst kliade det i fingrarna en del, men det gick bra ändå.

Nåväl, i år fick jag i uppgift att sammanställa en Spotify-lista med adventsmusik (ingen julmusik!) som Svenska kyrkan skulle lägga upp på sin FaceBook-sida. En inte helt lätt uppgift, men kul. Man kan väl säga att listan kanske inte är en genomskärning av min musiksmak, det finns saker där som jag tycker kanske ska vara med på en dylik lista men som för den sakens skull inte går varm på min egen skivtallrik (läs Cyndee Peeters och Tommy Körberg). Tanken är väl att det ska finnas något för alla. Mycket nöje!

2 kommentarer

Filed under gudstjänst, kyrkomusik, musiktips, Psalm

Volapük

Volapük eller volapyk (”världsspråket”, av vol ”värld”, -a [genitivändelse], pük ”språk”. Jfr eng. world och speak.) är ett planspråk avsett som internationellt hjälpspråk, skapat av den tyske prästen Johann Martin Schleyer och offentliggjort 1879. Volapük är främst baserat på engelska och tyska, ackompanjerat av en tämligen tung grammatik. Språket är i mångt och mycket en inspirationskälla till esperanto som är ganska likt, men använder sig av en betydligt enklare grammatik.

Varför ett blogginlägg om ett stendött, 145 år gammalt påhittat språk? Det här kommer faktiskt inte alls handla om volapük (trist, tycker kanske någon), utan om ett annat världsspråk, ett språk som har betydligt fler användare än de runt tjugo personer som sägs behärska volapük idag.

Vid midsommar var jag på en 50 års-fest för en körkompis, det var drygt 100 personer där från när och fjärran och förstås en del körfolk. Vid ett tillfälle under middagen reste sig jubilaren upp och ursäktade sig för alla icke-körsångare, men bad att få sjunga två klassiker, Uti vår hage och Sommarpsalm, vilket vi gjorde sittande vid borden. Reaktionen från mina bordsgrannar fick mig att reflektera över vilken ynnest det är för oss körsångare att behärska detta världsspråk. Här fanns det ett kanske 20-tal sångare från olika körer, vissa hade aldrig träffats förut, men vi har ett gemensamt språk i den skatt av standardsånger som sjungs över hela landet. Jag har levt så länge i den världen att jag ser det som självklart.

Senare under sommaren medverkade Voces Nordicae, en vokalensemble jag sjunger med, i något som heter Musik och medmänsklighet, en körfestival med fokus på att finna nya vägar för att göra musiken än mer angelägen för både utövare och publik. Där kom vi att musicera tillsammans med bl.a. en kör från Indonesien och vi fann varandra, trots språkliga barriärer, i körsången.

Musiken spränger gränser, inte bara mellan nationer och språk, utan även i tiden. Som kyrkomusiker, en kyrkans musiker, är man en länk i ett större sammanhang, en del i den eviga lovsången. En psalm som Det är en ros utsprungen ljuder på juldagen över hela världen och har så gjort i nästan 700 år och kommer man till gregorianiken handlar det förstås om ännu större tidsrymder. Med detta sagt så vill jag säga att kyrkan förstås inte bara ska vara en traditionsbärare, men jag ser det som en rikedom, på samma sätt som det är fantastiskt att vi läser texter och böner som används över hela världen och sen urkyrkan. Sången blir en gemenskapshandling genom rum och tid.

Nu har vi kommit in i september, och därav dagens musiktips. En fransk kör, med svensk dirigent sjunger svensk musik på danska. Stenhammars September med kören Accentus under Eric Ericsons ledning.

Så här skriver Staffan Alberts, en av våra präster i församlingstidningen:

Genom musiken kan vi få en glimt av Guds rike. Den plats, eller det tillstånd som är ljuset i sin renaste form. ”Aldrig förstummas tonen från himlen i själens glada pilgrimssång”, som vi sjunger i den mest älskade psalmen.
Musik är eskapism, men också konkretiserande av de stora drömmarna. En möjlighet för Guds rike att bryta in i tiden. Amen.

Lämna en kommentar

Filed under Kör, kyrkomusik, Psalm

Snart bönsöndag

För några år sedan satt jag på att dopkaffe och diskuterade en av psalmerna vi just sjungit tillsammans med en präst och en musiker. Det var nummer 210, Jag lyfter ögat mot himmelen och de förfasade sig över att det numera skulle heta

Jag vet det visst att du ser på mig,
och vad jag ber vill du göra.

De tyckte det var både fel mot Runebergs original och dålig teologi och dålig teologi och detta kan jag absolut hålla med om, men faktum är att det i våra psalmböcker faktiskt står och vad jag ber vill du höra. Bra mycket bättre på alla plan.

Nåväl, jag har tidigare bloggat om när pray for har blivit tänker på så jag tänker inte säga så mycket om det nu, men jag har kommit att tänka på detta igen apropå en kollega som blivit sjuk, då har jag hört saker som vi ska tänka på honom och vi ska hålla tummarna. Och detta från människor anställda i kyrkan. Det är fint både att hålla tummarna och tänka på någon, men det förvånar mig ändå att man inte funderar på bönen. Kanske är det så att man trots allt funderar på den, eller till och med praktiserar den, men inte säger det högt. Ett tecken på kyrkans inre sekulisering sa någon. Tja, kanske.

En tidigare chef till mig sa, något tillspetsat. att det enda vi behöver göra är att låsa upp kyrkan, sätta på kaffet och tända ljuset i ljusbäraren så folk kan komma för att tända ljus, be och sätta sig ner med en kopp kaffe för att få prata.

Imorgon får jag vara med på lunchmusik i min hemförsamling, vi blir en kvartett som sjunger och det blir mycket roligt. Temat blir bön och svenskt och skulle vi annonserat hade jag tänkt mig en tag-line som

Vi sjunger ganska vacker musik ganska bra.

I och för sig blir det mestadels utmärkt musik med tema bön, som till exempel denna undersköna tonsättning av Fader vår av fransmannen Maurice Duruflé.

Lämna en kommentar

Filed under bön, Kör, musiktips, Psalm