Tag Archives: bön

Snart bönsöndag

För några år sedan satt jag på att dopkaffe och diskuterade en av psalmerna vi just sjungit tillsammans med en präst och en musiker. Det var nummer 210, Jag lyfter ögat mot himmelen och de förfasade sig över att det numera skulle heta

Jag vet det visst att du ser på mig,
och vad jag ber vill du göra.

De tyckte det var både fel mot Runebergs original och dålig teologi och dålig teologi och detta kan jag absolut hålla med om, men faktum är att det i våra psalmböcker faktiskt står och vad jag ber vill du höra. Bra mycket bättre på alla plan.

Nåväl, jag har tidigare bloggat om när pray for har blivit tänker på så jag tänker inte säga så mycket om det nu, men jag har kommit att tänka på detta igen apropå en kollega som blivit sjuk, då har jag hört saker som vi ska tänka på honom och vi ska hålla tummarna. Och detta från människor anställda i kyrkan. Det är fint både att hålla tummarna och tänka på någon, men det förvånar mig ändå att man inte funderar på bönen. Kanske är det så att man trots allt funderar på den, eller till och med praktiserar den, men inte säger det högt. Ett tecken på kyrkans inre sekulisering sa någon. Tja, kanske.

En tidigare chef till mig sa, något tillspetsat. att det enda vi behöver göra är att låsa upp kyrkan, sätta på kaffet och tända ljuset i ljusbäraren så folk kan komma för att tända ljus, be och sätta sig ner med en kopp kaffe för att få prata.

Imorgon får jag vara med på lunchmusik i min hemförsamling, vi blir en kvartett som sjunger och det blir mycket roligt. Temat blir bön och svenskt och skulle vi annonserat hade jag tänkt mig en tag-line som

Vi sjunger ganska vacker musik ganska bra.

I och för sig blir det mestadels utmärkt musik med tema bön, som till exempel denna undersköna tonsättning av Fader vår av fransmannen Maurice Duruflé.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under bön, Kör, musiktips, Psalm

Kallelsen

Under mitt första år i församlingen skulle vi åka på konferens med medarbetarna till Åkerögården. Jag minns inte exakt vad vi skulle prata om, men jag blev av kyrkoherden ombedd att tillsammans med en diakon hålla i en andakt med tema kallelse. Ung och grön som jag var blev jag förvånad, men stolt över uppgiften och skrev en kort betraktelse. Sen hampade det sig så att min dotter blev sjuk och jag kunde inte följa med, jag blev hemkallad och hoppade av bussen innan vi ens kommit tre kilometer, så jag har aldrig hållit betraktelsen. Idag är det på dagen fyra år sedan jag skrev den, ser jag i datorn. Här är den, något storvulen kanske, men jag ville väl visa mig på styva linan kanske…

Självförverkligande är idag ett ord man hör allt mera, man ska hitta sig själv, veta vad man vill göra med sitt liv. Man planterar träd i Afrika, bor på kibbutz i Israel, dansar frigörande dans, drejar, åker till Nordnorge och rensar fisk. 
Inget fel i det i och för sig, men jag tycker att man lätt missar det mest givna stället att söka på. Inom sig. 
Varför åka till Afrika för att hitta sig själv när det kanske räcker med att sätta sig på en stol i köket? Var tyst och öppna dig för Guds tilltal. 
Lev ditt liv där du är, men samtidigt i Guds närhet. 
Jag vill så väldigt gärna ha en tydlig kallelse och en stor, viktig uppgift. Gärna något som andra lägger märke till. Men många är kallade, få är utvalda står det ju i skriften. Alla kan inte spela förstafiol i orkestern. Vad vore Bachs Juloratorium utan pukorna? Även om de mest sitter och räknar takter. 
Nej, jag får verka för Guds rike där jag är satt. Min uppgift är viktig. Världen behöver Guds kärlek strömmande genom mig som det står i psalmen vi snart ska sjunga. Jag sätter mig på min köksstol och lyssnar intensivt. Även om jag inte hör något just idag vet jag att jag är älskad och att den kärlek jag får måste jag ge vidare. 

1 kommentar

Filed under bön, predikan

Zlatan och religionsfobi

Jag har precis läst ut Zlatans (inget efternamn behövs) självbiografi och jag kan faktiskt varmt rekommendera den både till fotbollsdårar (som jag själv) och andra. Dårarna bör läsa den för att det ger en unik inblick i livet utanför de stora arenorna, i omklädningsrum, vid förhandlingsbord och på träningsplaner och de andra kan läsa den för att det är en strålande arbetarklasskildring, enligt radions kulturkorrespondent Gunnar Bolin kanske den bästa i modern tid. En fascinerande berättelse från Rosengård om kärlek, fattigdom och utanförskap, och fotboll. Så mitt råd till alla är: Läs!

I dagens SvD läste jag om Daniel Mendes, fotbollsspelare i Kalmar FF som fått gult kort för att han tackat Gud då han gjort mål.  Än så länge är det vanligt att spelare både i Allsvenskan, men kanske framför allt utomlands gör korstecknet när de går in på plan. Kanske är det slut med det? Är det en provokation gentemot oliktänkande?

För några veckor sedan skakades fotbollsvärlden av boltonspelaren Fabrice Muambas öde, han segnade livlös ner mitt under en match i den engelska FA-cupen. Hans hjärta hade stannat. Nu är han tack och lov på bättringsvägen. När det hände fylldes etern av böner och lyckönskningar till honom. I Svt översattes dock ”pray for” med ”tänker på”. Ytterligare ett tecken på religionsfobin inom svensk fotboll? Eller kanske framför allt på okunskap.

Som motvikt till detta kan man läsa Joel Halldorfs snabbguide till olika fotbollsspelares religiösa ritualer på plan (korshälsningar, lyfta händer m.m.) i nummer 7/2007 av suveräna fotbollstidskriften Offside.

1 kommentar

Filed under bön

Dagens bön

Ibland är livet tufft, därför blir dagens bön så här:

Gud, jag har varken lust eller ork att be. Kan du inte fixa så att saker och ting blir som de ska ändå?

Amen

 

2 kommentarer

Filed under bön

Sjukhuskyrkan

Varje torsdag ger jag mig iväg till sjukhuskyrkan på Dalens sjukhus, så även idag. Där hålls det en gång i veckan andakt. Det är för mig en stund för stillhet, eftertanke och reflektion. Dalens sjukhus bedriver framför allt vård vid livets slutskede vilket gör att det inte är många patienter som orkar ta sig från sina rum och ner till vårt andaktsrum, Stillhetens kapell. Desto viktigare då att vi är där och ber för dem, men också för de anställda på sjukhuset.

Andakterna blir oftast en stunds samtal kring sådant som man i vanliga fall kanske inte har tid att prata om, tro och tvivel, liv och död. För mig är det fantastiskt att få göra detta på arbetstid.

Lämna en kommentar

Filed under bön

Meningsfullhet, helighet, glädje, respekt, gemenskap

Nuförtiden är det värdeord som gäller. Städer, företag, föreningar m.m., alla har värdeord. Det är ord som ska genomsyra verksamheten och som ska vara den grund på vilken man bygger, vad den nu är man bygger, it-lösningar, hus eller i vårt fall, församling.

Vi har varit med jobbet på konferens i två dagar och pratat om verksamheten för den kommande hösten och nästa år. Då hörde jag från en av pedagogerna att hon i Öppna förskolan stött på en pappa som var konsult och han frågade henne om församlingens värdeord, för givetvis förutsatte han att även vi har sådana. Och det har vi. Vi har i vårt arbetslag i Enskede-distriktet gjort ett arbete för att få fram våra värdeord. Pedagogen tvekade lite men kom i alla fall ihåg meningsfullhet, glädje, respekt och gemenskap. Hon visste att det var ett till, men kunde inte erinra sig det i stunden, men hon sprang till sitt rum och letade reda på det. -Ah! Det var helighet också! Jag vet inte vem den här konsulten var, om han var särskilt troende eller bevandrad i kyrkans värd. Men han berömde oss för dessa ord, och framför allt för ordet helighet. Ett ord som säger något mer om vilka vi är och vad det är för verksamhet vi sysslar med. Något som särskiljer oss från andra.

På konferensen fick vi i arbetslaget veta att vårt kyrkoråd tagit fram sina värdeord för församlingen. Fina och bra ord allihopa, men som flera av oss påpekade; det var ord som vilken verksamhet som helst, eller vilket riksdagsparti som helst skulle kunna skriva under på. Vi saknade det som visar vad som är själva grunden och fundamentet på vilken vi bygger vår verksamhet, tron på Gud. Det finns i och för sig med i vår vision –Vi vill bygga kyrka på evangeliet om Jesus Kristus så att Gud får plats i människors dagliga liv- men visst hade det varit fint om det fått plats i värdeorden med.

Jag är trots allt stolt över min församling och mina medarbetare, vi viker inte ner oss, utan står för det vi tror på. Och det förväntar sig folk av oss. Jag har läst andra församlingars visioner där knappt Gud eller Jesus nämns och för några dagar sedan var jag på bibelutdelning för 6-åringar med min son där det var teater, korv och saft, men ingen bön, psalm eller läsning ur den bibel de fick. Annat är det på bibelutdelingarna i Enskede kyrka.

På tröjan jag har på mig idag står det Rom 1:16. Tröjan har jag fått av ungdomsgruppen i Kista där jag jobbade förut. I romarbrevet kapitel 1 vers 16 står det:

Jag skäms inte för evangeliet.

Församlingen är spretig, det finns många åsikter och många vitt skilda verksamheter och tonläget kan ibland vara högt, och så ska det vara. Men vi har ändå en och samma grund i det vi gör; meningsfullhet, helighet, glädje, respekt, gemenskap.

3 kommentarer

Filed under församling

Bön för musiken

I måndags och tisdags var vi i församlingen på personaldagar på Stjärnholms stiftsgård. Jag blev ombedd att under förbönen be för musikverksamheten i församlingen. Så här blev det:

Gud, vi ber för musiklivet i vår församling. Låt musiken bli ett hjälpmedel i bönen och lovsången till dig.

Vi ber för körsångare och anställda. Ställ oss i din tjänst och hjälp oss att fylla den uppgift vi har i din kyrka, att med musikens hjälp sprida evangeliet om Jesus Kristus till församlingen.

1 kommentar

Filed under bön, församling, kyrkomusik, Uncategorized