Tag Archives: årsta

Ett Juloratorium för alla

Än får man spela den underbara F-dur musiken i julserien i handboken, men granen är ute och de flesta adventstakarna undanplockade för den här gången och redan är vårterminen igång. Den jobbrelaterade julen var utmärkt med ett strålande luciafirande, absolut fullproppad kyrka på krubbgudstjänsten och stämningsfull julotta, men höjdpunkten var ändå Bachs Juloratorium som jag fick göra i både Enskede och Årsta. En dröm som gick i uppfyllelse.

juloratoriet

Från föreställningen i Årsta.

Tänk dig att du sitter i bänken i Thomaskyrkan i Leipzig julen 1733 och hör Johann Sebastian Bachs Weinachtsoratorium, du är uppväxt i trakten och är fullt förtrogen med språket och har därför inga problem att hänga med i vad som händer, dessutom är du marinerad i den lutherska tankevärlden och har alltså inga problem med att relatera till texterna av Picander och att berättaren sjunger och musiken överlag är dig heller inte främmande. Det är en enorm skillnad om man jämför med dagens konsertbesökare som lever i en helt annan värld. Min önskan var att utjämna dessa skillnader, göra verket mer lättillgängligt samt skapa en version för barn, dock utan att göra alltför mycket våld på Bachs musik.

Det första jag gjorde var att ta bort alla sjungna recitativ för att ersätta dessa med julevangeliet läst på svenska. När Årsta kyrka invigdes 2011 gjorde jag Förklädd gud med Pia Johansson som recitatör och jag har alltid velat jobba med henne igen och hon var villig att vara med även denna gång vilket var en enorm lycka. Hon var superb! Min önskan var att fokusera tydligt på själva kärnan i verket, alltså berättelsen om Jesus födelse, jag tog bort nästan alla arior och även en del koraler, men använde musik från alla sex kantaterna. Jag hade förvisso strukit en hel del, men den musik som var med var inte på något sätt förenklad eller förvanskad. Den fick tala för sig. Vi sjöng dessutom på tyska, det var bara bibeltexterna som var på svenska. Allt efter Luthers önskemål.

På lördagen var det en version för barn i Enskede kyrka om cirka 45 minuter där Pia läste en mer utbroderad version av julevangeliet, till viss del hämtad från Bibel för barn. På söndagen var det en mer vuxen version med ordinarie bibeltext och mer musik, den konserten blev dryga timmen. Allt blev oerhört lyckat, Pia läste som sagt strålande, Drottningholms barockensemble var i toppform och min kära Enskede vokalensemble sjöng stålande. Men bäst var kanske barnen under lördagen! De satt som förtrollade och sög in varenda ord av de Pia sa och var som förtrollade av Bachs musik.

Annonser

3 kommentarer

Filed under Kör, konsert, kyrkomusik, Uncategorized

Viktigt och oviktigt

I söndags installerades vår nye kyrkoherde Hjalmar Fryklind i Årsta kyrka under högtidliga former av biskop Eva Brunne, på grund av biskopens fullspäckade schema, i en gudstjänst på eftermiddagen. Detta gjorde att jag hann att närvara och lyssna på en predikan på förmiddagen om det första av sändebreven i Uppenbarelseboken, det till församlingen i Efesos, i vilket församlingen får mycket beröm för allt det goda arbete de lägger ner, men varnas för att tappa kärleken och tron.

Jag känner dina gärningar, din möda och din uthållighet. […] Du är uthållig, du har tålt mycket för mitt namns skull och du har inte tröttnat. Men det har jag emot dig, att du har övergett din första kärlek.

Detta känns för min del läskigt bekant. Är det inte precis så med oerhört mycket församlingsarbete? Vi håller körer, bokcirklar, öppen förskola, loppmarknader, kaféer, det är möten och blanketter som ska fyllas i. Vi kämpar och jobbar för att  hinna med allt som ska göras i församlingen och kyrkan, men på vägen är det lätt att glömma bort vad som är viktigt.

kyrkoherdeinstallation

Biskopen välsignar vår nye herde.

På eftermiddagen sa vår nye kyrkoherde i sin alldeles lysande predikan att det är lätt att tro att det finnas massor av saker som är nödvändiga när man kommer som chef till ett nytt ställe, massvis med möten som ska närvaras vid och oändligt med saker som folk vill ska bli gjorda. På förmiddagen jämförde predikanten, mycket träffande, församlingsarbetet med en barnfamilj där man ska hinna tvätta, baka, laga mat, städa, natta barn, hämta och lämna på dagis, diska, handla m.m. och där man så lätt glömmer bort kärleken och varför man överhuvudtaget ville det här från en början.

I Årsta kyrka har vi en kafé eller foajé mellan själva kyrksalen och kanslidelen, där sitter ofta några människor; sjuka, gamla, arbetslösa eller andra som inte har någon annan fast plats i samhället. Jag sa faktiskt häromdagen till en kollega att det är tur att vi har dem på vår arbetsplats. Ofta tror jag att jag har bråttom för att hinna öva, gå på ett möte eller något annat och låtsas kanske inte se dem, men ibland tar jag mig tiden att bara sätta mig ner för att prata med dem och ibland be dem och inser då att det är det här som kyrkan är till för.

Lämna en kommentar

Filed under församling, gudstjänst, predikan

Annandag pingst

Igår var det annandag pingst och enligt kyrkoordningen ska huvudgudstjänst firas i alla församlingar. Jag är oerhört förvånad över hur lättvindigt många församlingar låter bli och lägger sig platt för det sekulära samhället när nu annandag pingst förlorat sin status som allmän helgdag. I min församling har vi efter tips från min förre chef, f.d. kyrkoherden i Kista Michael Öjermo, gjort denna dag till en fest för församlingens volontärer och grupper för daglediga. Vi firar gudstjänst med mässa klockan 12 och därefter bjuder vi alla på lunch; potatissallad och kallskuret. Förra året fortsatte festen med allsång och Psalmcirkel, i år var det vernissage och invigning av en installation i Årsta kyrka. Båda åren har kyrkan varit i princip full, mer folk än en vanlig söndag.

Dessutom är det förstås en ynnest att få läsa och lyssna till texterna till annandag pingst, att få att fira anden och att få sjunga pingstpsalmerna ytterligare en dag.

Lämna en kommentar

Filed under församling, gudstjänst

Technomässan

IMG_0619Igår firades Technomässan i Årsta kyrka, en gudstjänst fylld med modern klubbmusik. Kyrkorummet fylldes av ungdomar, rök från rökmaskiner, discoljus och pumpande bas. Det var en härlig känsla att dansa i kyrkan och samtidigt få fira mässa. Technomässan (som vuxit fram i Katarina kyrka) fyller ett tomrum och, som jag märkte igår, drar den folk till kyrkan som annars inte hade kommit dit, prästen Olle Ideström, som är en av skaparna av mässan, gör ett enormt jobb.

Allt i mässan ackompanjerades av klubbmusik och det enda ord som egentligen talades var instiftelseorden och Fader vår. Jag må vara gammalmodig, men jag känner att man gott kunde haft en gemensam, talad förbön, med ljuständning och kanske någon textläsning, förutom den sjungna. Jag hade gärna fått med mig något mer ord därifrån, det lilla Olle sa var bra.

Technomässan bygger på delaktighet, det behövs många frivilliga som hjälper till och där har vi mycket att lära, även i de traditionella gudstjänsterna.

Gudstjänsten i Årsta igår var en turnéstart, passa på att fira mässa och dansa om den dyker upp någonstans nära dig.

IMG_0622

Lämna en kommentar

Filed under gudstjänst, skolkyrka

En brokig och bråkig skara

Ni har väl sett Life of Brian? Om inte så är det hög tid. Där finns en scen där Brian (som förväxlats med Jesus) tappar sin sandal och hans lärjungar börjar genast träta om vad detta betyder. En pricksäker parodi över hur kristenheten utvecklats.

Igår var det den fjortonde söndagen efter trefaldighet då temat är Enheten i Kristus. För mig är detta en av de viktigaste och största helgdagar vi har i Svenska kyrkan. Flera gånger när jag varit på gudstjänster just denna söndag har man hört predikanter säga saker som att

…kyrkans enhet är givetvis viktig, men man måste vara noga med vilka man söker enhet med!

eller

…den stora världsvida enheten i Kristus är fantastisk och av avgörande betydelse, så varför söker de andra hela tiden splittring från oss?

Både dessa saker kan absolut vara viktiga att ta upp, men jag tycker inte att den fjortonde söndagen efter trefaldighet är rätt tillfälle. Då är det eld upphör och tid för glädje över den gemenskap vi har i Kristus.

Jag var i Årsta kyrka igår och i predikan kallade prästen kristenheten för en brokig och bråkig skara som en leds och drivs av en och samma ande. I en stor stad som Stockholm tycker jag att det är fantastiskt att man på en söndag klockan elva kan gå till en mängd olika kyrkor inom Svenska kyrkan och vara med om så olika former av gudstjänst som ändå har en och samma riktning. Detta är en mångfald att värna och vara stolt över. I ivern över att få folk till kyrkorna är det lätt att alla tar till samma metoder. Folk från hela Sverige vallfärdar till Söder i Stockholm och Allhelgonakyrkan för att studera deras verksamhet. Allhelgonamässan är fantastisk och där finns något för alla att inspireras av. Men man ska inte tro att man helt kan kalkera deras mässa och sätta in den i ett helt annat sammanhang. Varje församling har och ska ha sin särart. Har man fyra tanter i gudstjänsten måste man bygga sin församling på och utifrån dem och få det att växa därifrån, man kan inte bygga på något som inte finns. Just nu är det Allhelgonamässan alla säger att de influeras av, imorgon kan det vara något annat.

1 kommentar

Filed under församling, gudstjänst

Tyrckfelsnisse

Man får inte missa det enda tillfälle på året man har att få sjunga psalm 165, Vår blick till helga berget går. Det är en av mina absoluta favoritpsalmer. Otto Olsson, som skrivit musiken till denna psalm fick vid  något tillfälle en fråga om hur man kan skriva en sådan melodi och han svarade:

En sådan melodi skriver man inte, den får man.

I söndags var det så Kristi förklarings dag och jag var på besök i Årsta kyrka och fick förutom Vår blick även sjunga Sorlet har dött. Lycka!

Då detta var en särskilt högtidlig söndag fick vi läsa den nicenska trosbekännelsen. Efteråt påpekade en av gudstjänstbesökarna att det i agendan stått

därifrån igenomkommande till att döma levande och döda

Menas igen-omkommande; som att Jesus dör igen och igen och igen. Eller igenom-kommande; som att han lyckas ta sig igenom nålsögat.

ImagePå tal om tryckfel kan jag inte låta bli att dela med mig av denna begravningsagendan som jag hittade på läktaren i Enskede kyrka när vi städade där inför renoveringen.

Stackars sate, tänk att bli levande begravd vid 89 års ålder. Sen tog det i och för sig bara en vecka innan han dog….

Lämna en kommentar

Filed under förrättningar, gudstjänst, Uncategorized