Category Archives: skolkyrka

Fem gånger mer kärlek eller kyrkan som moraltant

Under hösten gick jag och min hustru en kurs i föräldraskap (vi kände att det var dags nu när yngste sonen fyllt tre) och där talades det ideligen om att för varje tillrättavisning eller åthutning måste du ge fem gånger mer kärlek; det kan vara enkla saker, som kramar, rufs i håret eller ett leende, det behöver alltså inte vara presenter eller så. Om detta kan man läsa i Martin Forsters bok som heter just Fem gånger mer kärlek.

I kyrkan talar vi gärna och ofta om att man är villkorslöst älskad för den man är, att alla är välkomna hur vi än ser ut och är och så vidare. Gott så. Kyrkan har ju tyvärr en historia där detta med Kristus oändliga kärlek till mänskligheten inte varit tillräckligt tydlig.

Jag älskar givetvis mina tre barn, men det hindrar ju inte att jag förmanar dom, eller skäller när de gör sådant de inte får eller bör, men då gäller det att jag fyller på min förtroendepott, d.v.s. ger fem gånger mer kärlek. Kanske har kyrkan nu fyllt sin förtroendepott så att vi kan börja förmana och eventuellt även tala om moral, utan att glömma bort kärleken och förlåtelsen.

Det påpekas ofta att Jesus umgicks med horor och tullindrivare, vilket är sant. Han umgicks med dem och älskade dom, men det man ofta glömmer bort är att han också uppmanar dom att sluta synda.

Min önskan är givetvis inte att det börjar talas sexualmoral från predikstolen, men att erkänna att det finns saker som bör förändras, och det ska i så fall talas om. (Kanske snarast i bikt eller annat personligt samtal än från predikstolen.) När vi idag diskuterade pedagogisk grundsyn på jobbet var vi överrens om att vi ville utmana och kanske även vara obekväma. Jag börjar bli trött på kärleksmums och är sugen på en rejäl rågbulle.

Annonser

1 kommentar

Filed under predikan, skolkyrka

Harry Potter

541748_469487963109183_1494770282_nI onsdags hade vi en första träff i läsecirkeln kring böckerna om Harry Potter. Det blev givande diskussioner kring ämnen som kallelse, prövningar, förlåtelse, ondska, vänskap och Kristus. De som har upprörts över att vi läser fantasyböcker i kyrkans regi borde varit där och tagit del i samtalet. Dessutom är det ju fantastiskt att ens nördkunskaper kommer till användning i jobbet. Äntligen har jag nytta av att veta att

  • Celestina Warbeck, en av de mest berömda artisterna i trollkarlsvärlden, hade en stor hit med A cauldron full of hot, strong love
  • att Harry Potter skulle gått i skola på Stonewall High om han inte börjat på Hogwarts
  • att byn som familjen Weasley bor i heter Ottery St. Catchpole
  • att föreståndarinna på barnhemmet där Tom Riddle (senare Lord Voldemort) bodde på var mrs. Cole
  • att De vises sten förvarades i valv 713 i Gringotts
  • att familjen Lovegood, som dyker upp först i femte boken, nämns i en bisats redan i den fjärde (när Arthur Weasley och Amos Diggory diskuterar hur olika familjer ska ta sig till världsmästerskapen i Quidditch)

Så här i vasaloppstider vill jag dessutom tipsa om denna tävling.

1 kommentar

Filed under Kyrkvillan, skolkyrka, Uncategorized

Prinsen och jag

Vid inte mindre än två tillfällen ska jag i veckan tala om Guds roll i popmusiken, det första är inom ramen för min egen Psalmcirkel och det andra för de anställda under en heldag om konfirmation. Det är ju, med förlov sagt, ett gigantiskt ämne så det blir personligt och jag tar därmed i princip endast upp sådan musik som var viktig för mig under mina tonår. Och då finns det en artist som följt mig längre än någon annan, Prince.

images

Min storebror lyssnade mycket på honom och det var något jag ärvde, till en början förstod jag förstås inte mycket av texter förstås, men tyckte allmänt att han var häftig. Med tiden gick det förstås upp för mig att han var ett musikaliskt geni och en strålande textförfattare. För den stora allmänheten är han kanske känd som en rejäl snuskhummer, och visst, det finns där, också. Och jag ska inte sticka under stol med att det förstås var något som intresserade en tonårspojke, men han har också skrivit fantastiska texter om Gud och tro. Det är den spänningen inom honom som jag fascinerades av. Han fungerade som ungdomsrevolt mot den musik jag matats med hemma och denne världsstjärna kunde dessutom uttrycka sin tro på ett respektingivande coolt sätt.

Im not a human, I am a dove, Im your conscious, I am love. All I really need is 2 know that U believe. I would die 4 U.

I would die 4 U från albumet Purple rain är väl kanske en av hans mest kända sånger med religiöst tema. The Cross från Sign o the times är en annan.

We all have our problems
Some BIG, some are small
Soon all of our problems
Will be taken by the cross

Men det finns fler, I no, God, Anna Steisa, Controversy, the Ladder är några.

En personlig, udda favorit, är 4 the tears in your eyes, en sång som han skrev till We are the world. Han blev tillfrågad att vara med och sjunga på låten, men tackade nej och sa att han kunde göra en egen låt till skivan. Den här akustiska versionen tillsammans med Wendy och Lisa är inte den som finns med på We are the world-plattan utan den här återfinns på the Hits/the B-sides.

Long ago there was a man
Changed stone 2 bread with one touch of his hand
He made the blind see and the dumb understand
He died 4 the tears in your eyes, your eyes

4 the tears in your eyes if they’re tears of sorrow
4 cents may be all that they’re worth
4 the rising sun each day assures us
The meek shall inherit the earth, the earth 

Sen vet ni väl om att Prince kommer till Stockholm music and arts i sommar. Vi ses väl där!

Lämna en kommentar

Filed under musiktips, skolkyrka

Technomässan

IMG_0619Igår firades Technomässan i Årsta kyrka, en gudstjänst fylld med modern klubbmusik. Kyrkorummet fylldes av ungdomar, rök från rökmaskiner, discoljus och pumpande bas. Det var en härlig känsla att dansa i kyrkan och samtidigt få fira mässa. Technomässan (som vuxit fram i Katarina kyrka) fyller ett tomrum och, som jag märkte igår, drar den folk till kyrkan som annars inte hade kommit dit, prästen Olle Ideström, som är en av skaparna av mässan, gör ett enormt jobb.

Allt i mässan ackompanjerades av klubbmusik och det enda ord som egentligen talades var instiftelseorden och Fader vår. Jag må vara gammalmodig, men jag känner att man gott kunde haft en gemensam, talad förbön, med ljuständning och kanske någon textläsning, förutom den sjungna. Jag hade gärna fått med mig något mer ord därifrån, det lilla Olle sa var bra.

Technomässan bygger på delaktighet, det behövs många frivilliga som hjälper till och där har vi mycket att lära, även i de traditionella gudstjänsterna.

Gudstjänsten i Årsta igår var en turnéstart, passa på att fira mässa och dansa om den dyker upp någonstans nära dig.

IMG_0622

Lämna en kommentar

Filed under gudstjänst, skolkyrka

Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, Skolverket

Så var det dags för debatt om skolavslutningars vara eller inte vara i kyrkan. Debatten behövs, för jag tror att trots det visa påbudet om att undervisningen ska vara konfessionsfri bör det finnas utrymme för avslutningar i kyrkorum med välsignelse, bibelläsning och bön. Detta menar även Annie Lööf på Twitter. Vad är dessutom ett konfessionellt inslag? I morse i p1 ställdes den frågan. Kan man tända ljus i kyrkan utan att det är en symbol för Kristus? Om detta skriver Miriam Wréden Klefbeck utmärkt i sin blogg.

Jag har tidigare, i juni, under rubriken Den blomstertid nu kommer skrivit i detta ämne och min ståndpunkt har egentligen inte ändrats. Om nu lagen är som det är tror jag trots allt att det är tusen gånger bättre att barnen kommer till kyrkan, även om det inte innefattar bön och välsignelse, men att de får ett gott intryck och förhoppningsvis kommer tillbaka, än att de inte kommer alls.

Lämna en kommentar

Filed under gudstjänst, skolkyrka

Den blomstertid nu kommer

Det är skolavslutningstider och flickorna har sina finaste sommarklänningar, pojkarna ljusa skjortor och från deras späda strupar hörs Idas sommarvisa och Den blomstertid nu kommer. Just denna sommarpsalm får barnen sjunga, ty det är en svensk tradition som är ”starkt förknippad med skolavslutningar”. Men firas avslutningen i kyrkan får ingen bön eller välsignelse förekomma då barnen då ”riskerar att bli påverkade av religion”. Om detta skriver civilminister Stefan Attefall (KD) i dagens SvD, som tycker att det borde finnas möjligheter till undantag i skollagen för avslutningar i kyrkan. Inga inslag av förkunnelsekaraktär ska förekomma under skoltid säger lagen.

Även i min församling har det förekommit skolavslutningar, och jag har spelat på flera. Jag ondgjorde mig över dessa tillställningar för en av våra präster, de kan tyckas så andefattiga och det känns som om vi blir nickedockor; vi gör vad skolorna ber oss om och lämnar vår identitet i vapenhuset. Så tycker även Marcus Birro i sin krönika i Expressen med den briljanta titeln Om nu vi bryr oss så lite om Gud, varför väcker han sådana starka känslor?. Prästen som jag pratat med förstod mig till fullo, men höll inte med. Hon tyckte att det viktigaste var att barnen kom och att de får en relation till kyrkan och hon menade att vi ändå kan ge något.

Jag slits mellan dessa ståndpunkter och kan se det rimliga i bägge. Kanske måste vi i kyrkan förhålla oss till rådande klimat och ta de tillfällen att möta folk där de bjuds, men då försöka få ut vårt budskap så gott vi kan. Kanske som jag hörde att prästen Lars Collmar gjort vid en skolavslutning i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm:

Nu är det ju så att jag inte kan ge er någon välsignelse, men när ni går härifrån kyrkan, så går ni ut genom porten och det kommer kanske en len sommarvind och smeker era ben och ansikten. Kanske… Kanske, kan det vara Guds välsignelse till er.

1 kommentar

Filed under församling, skolkyrka, Uncategorized